--- permalink: /artikel/361/index.html ---
Man slutar aldrig vara ägd. Gud födde oss ägda. Välkommen till ett grått sverige.
ja, man ska och kommer att knäckas då och då, det är bra för själen, toughens you up
Jag har din tröja! Den där tröjan! Waaah
Du är nöjd,det hör jag! jag är glad för din skull och att din resa blev så bra! jag har kollat på ALLA bilder också:) du lyser david. strålar som en sol. grattis till alla nya upplevelser och lärdomar. puss
Ett vackert mulet Landvetter välkomnade mig då jag touchade down igår. Det var tungt att komma hem. Sitter just nu och pillar med bilder från hela månaden i Zagreb - det är deprimerande. Inte för att det har varit en dålig tid, tvärtom har det nog varit det absolut bästa jag gjort på - faktiskt - flera år.
Innan vi börjar vill jag bara tacka er alla för att ni följt min resa. TACK! Speciellt tack till pappa som påpekade att jag hade blandat ihop datumet för hemresan. Vilket jag så klart hade.
Dora/Jasmine-frågan slutade med att på lördag morgon så träffade jag Jasmine och vi hånglade och sa adjö och mådde dåligt för att vi aldrig kommer ses igen och för att Gud gjorde oss för varandra och vi kommer aldrig sluta vara ägda och så vidare. Det är i alla fall så det känns nu.
Good times (hr. dobra vremena) har vi haft, det har vi verkligen, men det var tråkigt att bryta upp.
Hur som helst. Som jag kanske antytt har Dora varit ganska intresserad av mig, och som den gentleman jag är kan jag inte lämna ett flickebarn gråtande. Dora hängde med mig till flygplatsen, och innan jag gick in till den skattefria zonen fick hon ett par pussar. Inget hångel, bara pussar.
Det här var det bästa jag gjort på många, många år. Sist jag haft så kul var nog hösten 2002 då jag började plugga på medieteknik (MT). Då var MT det bästa som hänt mig, jag älskade ämnet och såg så fram emot att bara plugga och plugga for years to come.
Tiderna ändrar sig och idag känner jag inte så. Nu börjar jag bli nöjd med mitt medieteknik. Norrköping är en fantastisk stad, men det är rutin på tillvaron och det är dags för omväxling.
Zagreb var omväxlingen jag behövde, åtminstone för ett tag. Zagreb var fantastiskt, underbart, och, och, alldeles.... Men vad är en bal på slottet?
Tillräckligt kul för att återvända! Tror verkligen jag ska göra slag i saken och komma tillbaka nästa år.
Det ligger bilder uppe på min Flickr-sida, se länken här till vänster.
Har mailkontakt med Dora. Jasmine har jag skickat mail till, men hon kommer nog inte kolla mailen förrän hon är i Tyskland om några dagar. Fina minnen har jag och jag önskar henne all lycka.
Det är svårt att skriva och sammanfatta hela upplevelsen, därför blev det ganska kort. Ni får fråga om ni vill veta mer...
Här följer låttexten till dansbandslåten som var themesong för resan. Den kommer spelas på kommande fester, lika bra att lära sig:
Bilo je osam, na trgu cvijeća
Ja sam te čekao na kraju priče
Tada si rekla: Mi nećemo vi�e
Odmahnut rukom, ma �to me se tiče
Al' ne bi' ni Bogu priznao tada
Sve je moje u vodu palo
Sad mirno ka�em, lagati neću
Onoga dana i vrijeme je stalo
Kako je dobro vidjeti te opet
Staviti ruke na tvoja ramena
Kao nekad poljubi me nje�no
Za ona dobra, dobra, dobra stara vremena
Stvarno sam htio, vidjeti te opet
Sa istim smijehom, na usnama tvojim
Pričaj o ki�i, o bilo čemu
Ne pričaj o sebi, jo� toga se bojim
Neka sam proklet ako i danas
Postoji način, da objasnim sebe
Ne �elim nikog, i sve mi se čini
Da čitav sam �ivot volio tebe
Kako je dobro vidjeti te opet
Staviti ruke na tvoja ramena
Kao nekad poljubi me nje�no
Za ona dobra, dobra, dobra stara vremena
Ma, ba� je dobro vidjeti te opet
Staviti ruke na tvoja ramena
Kao nekad poljubi me nje�no
Za ona dobra, dobra, dobra stara vremena
Herr Ambassad�r David Andersson
Publicerad 26 juli 2006
Copyright © 2005 Anders Fjeldstad et al.