Tristess, idlande, synthpop och småsyskon

Hemma i Halmstad igen. Min pappa verkar ha styrt upp jobb åt mig på sitt jobb, vilket verkar schysst. Igår var Halmstad riktigt fint, lite lagom blött, ingen vind och gulröda färger.

Samma dag [igår] såg jag Peter Wahlbeck cykla på stan med barn och fru, det var en upplevelse. Det var när jag hängde med Gurra "Thord" Groda och hans hantlangare Dag. Vi snackade datorspel, soft egentligen. Tydligen var pirat-Halo 2 på franska så bra att Grodan vill köpa det på riktigt. Jag lärde honom lite knep i Rome: Total War. Vidare tog det oss 1½ timmes videobutiker och åhlensaffärer att konstatera att Frogster inte visste vad han ville köpa för DVD, trots likviditet. Sen hämtade min mamma mig och jag åkte hem till Trönninge.

Åkte med Jan in till stan. Här är lugnt och skönt. Har en Guilloubok jag ska läsa. Ligger och lyssnar på olika sorters synthpop jag missat. Stum har släppt fler låtar på sin hemsida, Lowes singel finns att tanka, Provision har ett album som spontant känns helt okej, Assemblage 23 har tyvärr fastnat i futurepopträsket med sin rätt kassa röst, Univaques skiva var tyvärr inte så mycket mer än singeln. Problemet med synthpop är att man ofta inte orkar en hel skiva. Stums nya låtar är riktigt bra faktiskt. Verkligen vackert melankoliskt och deprimerande. Nästan kentigt, fast på ett synthigare, snyggare sätt.

Eftersom jag kommer vara kvar här ett tag så kan jag slänga upp syntarna. Det ska bli roligt. Plus jag ska börja fundera på frågorna till Elektron.

Lustigt, det här som sker när man sitter i föräldrahemmet, uruttråkad till döds, kreativiteten kommen ur tristessen verkligen sprudlar, men man känner ingen glädje, det är bara ett medel för att slå ner på dödskänslorna. Mycket bra musik har kommit ur de känslorna, vi får väl hoppas på att jag har samma tur. Det är alltså det här som är livet? Schysst.

Herr Ambassadör David Andersson
Publicerad 20 oktober 2004