--- permalink: /artikel/9/index.html ---
Väldigt positiv avslutning faktiskt. Skönt att man har känt så någon gång. Nu när tiden gått lite och man fått än mer inblick så tycker i alla fall inte jag att tiden känns lika spännande framför mig, trots att jag poängmässigt nu ligger på den nivån du var då.
På Campus Norrköping är det tradition att det varje år hålls Medieteknikdagar - ett par dagar fulla med intressanta föredrag kopplade till branschen och utbildningen vi läser. Förra året minns jag att jag blev väldigt inspirerad av att lyssna på bland andra Ken Perlin (Oscarvinnare för sin insats inom 3D-grafik för specialeffekter i film) och jag hade ganska stora förväntningar inför årets MT-dagar.
Den här gången lyssnade jag på kanske knappt hälften av de föreläsningar som gavs, och de som jag fann mest intressanta handlade om ljudkompression, "crowd simulation" för tillämpning i film och allmänt om utveckling och konkurrens i informationsteknologibranschen.
Det är fascinerande hur det går att trolla med data i en förstörande kompression. Principen för de mest avancerade ljudkompressionerna i dagsläget är att först lågpassfiltrera ljudsignalen och sedan ta bort allt ljud som finns kvar i signalen men som människan inte kan höra (icke-trivialt). När man sedan ska spela upp signalen så använder man sig av det låga frekvensinnehållet tillsammans med ett "envelope" för de höga frekvenserna för att återskapa de höga frekvenserna med förbluffande precision.
Motsvarande fungerar med flera kanaler - man kan reducera två kanaler till en och sedan använda "extrainformation" för att återskapa den andra kanalen. Typ. Allt detta är rätt avancerat egentligen och innebär att man kan spela upp ljud som okomprimerat strömmas i ca. 1,5 Mbit/s med flödet 24 eller 48 kbit/s utan att man lider av kvalitetsförlusterna. Framförallt kan detta utnyttjas i mobiltelefoni och radio där det inte finns extrema krav på ljudkvalitet och bandbredd är en central fråga. För den intresserade kan jag tala om att det var en man från Coding Technologies som berättade om detta på MT-dagarna i år; jag har bifogat en länk till deras webbsajt för den som vill läsa mer.
Jonas Birgersson besökte också Kåkenhus för att prata om konkurrens, piratkopiering och open source. Och litet annat. Det var roligt att se honom i verkligheten och få en personlig uppfattning om "vad han går för", och jag tycker nog att hans föredrag var rätt intressant. Han lade in ganska mycket publikfriande kommentarer och en rätt "nördig" publik trivdes bra. Jag roades av vissa saker medan jag hade litet svårare för andra - han snackade en hel del skit och ritade ett antal (enligt mig) onödiga figurer och sådant kan jag reagera mot. På det stora hela var det dock en underhållande föreläsning som jag inte ångrar att jag gick på.
Det sista jag skulle vilja omnämna är ett föredrag som en relativt nyutexaminerad medietekniker höll. Han berättade om sitt exjobb på Cinesite i London där han utvecklat "crowd simulation"-systemet REACT som ett plugin till Maya. Cinesite är ett av de världsledande företagen inom heltäckande specialeffekter för filmindustrin och det är läckert att tänka sig att en kille som nyss gått ut femte året på MT i Norrköping faktiskt utvecklat en programvara som kommer att användas i filmer som visas på bio i Sverige och övriga världen (först ut är "King Arthur" nu under våren 2004).
Såhär efteråt känner jag mig ändå nöjd med årets MT-dagar. Det är ett trevligt arrangemang (naturligtvis är det studenter som organiserar det hela) och jag tycker att det var intressanta föredrag som lämnat mig med flera funderingar inför framtiden. Det är några spännande år som ligger framför oss…
Anders Fjeldstad
Publicerad 3 april 2004
Copyright © 2005 Anders Fjeldstad et al.