Hade glömt bort hur man gör
Allt d�r, ibland i form av barn under f�r�ldrars vansk�tsel eller getter p� tropiska �ar, skittragiskt. Ibland gestaltas d�d hos en avl�gsen sl�kting eller ett tr�kigt husdjur som aldrig suttit i ditt kn�. R�tt trist, p� det tr�kiga s�ttet.
Jag k�nde n�gon som dog f�r r�tt l�nge sedan, r�tt gammal ocks�. Jag k�nde inte personen v�l, tydligen. Synd.
H�ttade ett brev skickat till mig fr�n denne. R�tt tungt att l�sa, personen ville mig v�l, s�nt f�rst�r man inte n�r man �r 7 �r. Skit.
Fr�gan �r vad man g�r? Jag kommer inte ih�g mycket av personen. Jag l�r ju spara p� brevet liksom. Ska man snacka med de som k�nde personen v�l, f�r att skapa en mer detaljerad bild? Ska jag h�lla mig kvar vid det lilla minne jag sj�lv skapat av personen?
Man vet inte.
R�kade stanna upp lite, inte s� ofta jag hanterar d�den.
Nu: Kan inte s�ga nog m�nga g�nger att det snart �r v�r. Satan. G�tt. Urethanet m�ste v�rmas upp och d�dssuggan ska besegras.
Peace out
Johan Furuholm
Publicerad 11 januari 2005
Copyright © 2005 Anders Fjeldstad et al.