Annu en bussresa och Anacondajakt

TA TA! Har tagit mig in i djungelns hjarta har i Bolivia efter att ha genomlidit en fard pa "the world's most dangerous road". En liten natt busstur pa 17 h genom berg av gront djungel, pa en sjukt smal vag kantad av djupt djupt javla djungelstup. Vad som verkligen gjorde saken battre nar vi stod och tippade pa kanten var att det lag lastbilar nedanfor och att vagen var full av trakors som betydde gud vet vad. (informera inte mina foraldrar om detta). Hade slumrat till och vaknade mitt uppe i det galna och Anna satt och halvt klamrade sig till stolen, givetvis hade vi satt oss pa sida utat och hon kunde inte se vagen langre. Sa sjukt ocksa att det var vattenfall som vi akte under, sa det bildades sma vattendiken… Naja det var oerhort vacker utsikt, men vi tar flyget tillbaka. Till saken hor ocksa att de javlarna spelade Gimme Gimme Gimme pa spanska sa hogt att man blev precis galen..trodde de skulle sanka musiken till natten, men nejda, de hade sitt eget lilla disco dar framme och rokte nagra egendomliga ciaretter…

Japp japp, nu har vi iallafall kommit fram (oj nu flog en kackerlacka in i vagen har) och imorgon ska vi ut pa pampastur. Vi har idag blivit informerade av vad detta innebar av andra svenskar. Jag som ar sa oerhort fortjust i ormar ska tydligen ga pa Anacondajakt i ngt jvla trask upp till midjan och i skyhogt gras och annan farlig mark. Guiden hade varit helt galen och slangt sig efter ormar, hallit dem i svansen och slungat dem over huvudet for att den inte skulle komma at att bita honom, buhu buhu…(till saken hor ocksa att vi sag trailern till Anaconda 2 pa bio haromdagen). Trevligare ska det bli med jeeptur med vildmarksliv och kanske se nagra snalla djur…

Efter detta sa ska vi ut pa djungeltur som innenbar lite mer vaxter an djur vilket nog kan vara skont…ska lara mig vaxters medicinska egenskaper och gora smycken och liknande av materialet som finns darute.

Kanns konstigt att komma till sa varma nejder efter ganska behaglig svensk-sommar temperatur, ar sa jakla svettig och fine! Snart ska vi ut och ga pa bar dar vi ska traffa lite folk, tva svenskar, en norsk, lite annat smatt och gott och en 52arig gammal lirare fran Australien som vi hangde en del med i La Paz. Terry heter han. Vi var ute och festade med honom en kvall och han tyckte det var lite smajobbigt att han inte kunde komma ihag var han bodde for ngn stanns. Vi akte hur som helst till vart hostals lilla bar sa att han kunde tanka lite mer medans vi tog nagra ol till. Efter en halvtimme plirade han till med "- jag tycker jag kanner igen mig…" och givetvis bodde vi pa samma hostal, hehe. Det var sjysst i La Paz, vi larde kanna de flesta pa hotellet och vi hade nagra riktigt bra utekvallar med allsang och grejer!

Vill inte aka hem… hejda sa lange

Anna Bengtsson
Publicerad 25 november 2004