Läsarnas kommentarer

1. Lisa Sjöberg 12 februari 2007
Hej Anders! Kul att se att du verkar så nöjd med tillvaron :) Nej, allvarligt talat, det är klart att det är en stor omställning att gå från studentlivet till arbetslivet, men jag tror att när du väl kommit in i det hela så kommer allt kännas mycket bättre. Det är alltid lite tungt i början och man blir ju trött bara av att allt är så nytt: nya namn och ansikten överallt, ny miljö och ny dygnsrytm :) Ge det några veckor så ska du se att allt flyter på alldeles förträffligt bra. Jag är ju lite i samma sits som du, även om jag som exjobbare fortfarande räknas som student. Nu är jag inne på min femte vecka av labbande och kommer knappt ihåg hur det var att gå på föreläsningar längre. Så stå ut och kämpa vidare, det kommer bättre tider! /Lisa
2. AzP 15 februari 2007
Goooooo Anders! Jag tror precis som Lisa att du kommer finna ett inre lugn efter några veckor på jobbet. Speciellt när några löner har trillat in på kontot, och du känner att det faktiskt är någon som uppskattar och värderar ditt arbete!
3. Johan F 4 april 2007
Jesus..... hehe Jag lider med dig Anders, jag har nästan inget schemalagt...

Anders, IT-konsult

Det är sanning. Jag har ett jobb, och det är som konsult inom mjukvaruutveckling. Jag har mobiltelefon, AmEx-kort och bärbar dator. Jag har blivit en del av den grå massan...hurra.

Okej, raka puckar, jag jobbar numera på konsultföretaget Avanade i Stockholm. Det är ett amerikanskt och globalt företag med allt vad det innebär, dessutom har det täta band till både Accenture och Microsoft. Jag kommer att jobba som programmerare, och till en början är det ASP.NET (C#) som gäller. Osexigt? You tell me. Jag behöver dock inte ha totalt uppstekta kläder på det projekt jag ska sitta första tiden, det känns bra.

Allmänt är det en skum känsla att ha tagit steget in i arbetslivet. Jag är stressad över att jag inte kommit in i mina arbetsuppgifter och över att jag inte riktigt behärskar det jag ska jobba med (ASP.NET är inte min starka sida, även om jag kan en del om webbprogrammering i allmänhet). Dessutom verkar det som att jag måste stiga upp 0630 för att hinna till jobbet i tid och inte kunna vara hemma förrän mellan 1730 och 1800 en vanlig dag.

Känner jag mig extra ledig på helgerna, till skillnad från under studietiden? Nej. Fyran på universitetet var nog det mest avslappnade året i den senare delen av mitt liv, tror jag. Visst, långa och ibland jobbiga labbar inkräktade då och då på helgfriden, men å andra sidan hade jag normalt kanske två timmar schemalagt om dagen. Tid till datorn, kompisar, flickvän och träning? Inga problem.

Nu känns det lite som att dagen är slut när jag kommer hem efter jobbet. Jag är trött och har ingen lust att laga mat eller ta mig för något. Ingen energi till att ringa kompisar. Och om jag går och tränar så är det bara att lägga sig och sova direkt efteråt för annars finns det inte en chans i helvetet att jag orkar upp dagen efter...

Okej, så illa är det nog inte. Jag inser att det är värst i början innan man vant sig vid att stiga upp före Jesus och innan man kommit in i arbetet så att man byggt upp en trygghet. Just nu känns det dock bitvis glädjelöst, det hela.

Anders Fjeldstad
Publicerad 11 februari 2007