Så kan det vara i Budapest

Jaha, nehe, om tom Anna har skrivit s� ska v�l inte jag vara s�mre?

Sitter h�r i min och konstfackylvas l�genhet i Budapest (Ungern). Tittar ut �ver en hundrastarpark i begynnande h�stl�vsf�rger. Mittemot har vi ett cementhyreskomplex med balkonger inkl�dda i tilltalande guloranget glas. Ylva lyssnar, som s� ofta annars p� sin reaggie medans hon tecknar illustrationer till en barnbok. Jag har haft ett pass med databaser nu och laddar f�r ett annat med statistik. Imorgon har jag en dugga i databaserna och i statistiken har vi en hel del inl�mningsuppgifter s� lite f�r jag g�ra sk�l f�r mig.
Men ack vad jag gillar det h�r systemet med att v�lja sina egna kurser, fram till i fredags har vi f�tt prova oss fram vilka �mnen och l�rare som passar oss. F�rutom databaser och statistik, som �r de �mnena jag ocks� skulle ha l�st i Norrk�ping nu under h�sten, s� har jag valt att l�sa marknadsf�ring, teckning, ungersk filmkunskap (en film i veckan p� en biograf) och museum i Budapest (ett museum i veckan med ett 70-�rigt original till guide). Som erasmusstudent f�r vi v�lja helt fritt fr�n alla fakultet p� det tekniska universitetet. Tv� av mina kurser l�ser jag exempelvis med arkitekterna, det �r en mysig k�nsla att flanera runt bland dem med min egen teckningsmapp. Universitetet ligger vid kanten av Donau och en del av byggnaderna �r runt 300 �r gamla och har de typiskt ungerska porslinsmosaiktaken.

Nog f�r att staden �r v�ldigt vacker, det talas om centraleuropas Paris, och nog f�r att det �r l�tt att som v�sterl�nning komma in i vardagslivet h�r med alla dess bekv�mligheter s� hade jag nog �nd� f�redragit ett slitet byr�kratiskt samh�lle mer pr�glat av kommunist�ren. Tiden b�rjar redan rinna iv�g och jag k�nner inte att jag har l�rt mig s� mycket om det jag trodde var �steuropa som jag �nskat. Det �r sv�rt att komma i kontakt med de gamla ungerska gummorna och farbr�derna, de kan ju ingen engelska och min ungerska �r inget att tala om. Tyv�rr kan en del av folket h�r vara lite otrevliga, f�rmodligen beror det p� spr�kbarri�ren. Det kan ocks� vara h�r i Budapest, d�r det kryllar av turister som man inte �r lika nyfiken och tillm�tesg�ende mot oss, jag skulle g�rna �ka ut p� landsbygden och se hur det �r d�r. Helst vill jag f�lja med n�gon ungrare och h�lsa p� dess mormor eller farfar.

Mitt i det m�ngkulturella sofistikerade storstadsliv jag nu lever, d�r man f�r sm� slantar plockar godbitar fr�n Budapests rika kulturutbud s� kan man �nd� uppt�cka sm� detaljer att placera in i det �steuropeiska facket.
Detalj nummer ett �r att man s�ger Viszlat, hejd�/vi syns igen, n�r man g�r ut fr�n en hiss. D� �r Budapestborna som sagt inte ett �verdrivet v�nligt folk och under sj�lva hissturen s� l�tsas man naturligtvis inte om de andra passagerarna, precis som hemma. Turligt nog s� verkar det inte kr�vas ett svar fr�n den som �ker vidare till n�sta v�ning.
Detalj nummer tv� �r lite del av det �steuropa jag �nskade mig, d�r kvinnorna, kl�dda i rosa och leopardm�nstrade kl�der har blonderat h�r. Dem finns inte i m�ngder men jag ser dem ibland och h�romdagen blev jag n�jd n�r jag observerade en sjuksyster h�r i mitt sjukhusomr�de kl�dd i en l�st sittande vit rock med vita n�tstrumpbyxor och vita h�gklackade skor. Jag minns inte om hon hade svinrygg och r�tt l�ppstift, men det kan ha varit s�.
Detalj nummer tre �r de h�rligt kaxiga toalettskyltarna i de gamla byggnaderna p� min skola. Kanske �r husen renoverade p� 60-talet, b�de killen och tjejen utstr�lar attityd och sj�lvf�rtroende, tjejen har tom kortklippt fr�n killfrisyr.
Detalj nummer fyra �r kanske inte s� �steuropeisk men den p�minde mig om hur pass annorlunda vissa lever sina liv j�mf�rt med det svensksvenska. Det var h�romdagen n�r jag var ute ensam med tv� ungrare (jod�) som vi blev stoppade av ett v�lartat par p� gatan. De fr�gade om vi kunde visa dem hur man slog in 17 p� porttelefonen. Szabi slog numret �t dem men ingen svarade, ist�llet visade han hur de sj�lva kunde sl� in siffrorna n�sta g�ng. D� ber�ttade Eszter, som �r systern till Marti vi hyr l�genheten av, att paret som beh�vde hj�lp var judar. Att det i bibeln st�r att man inte f�r utf�ra n�got arbete p� l�rdagar med b�rjan n�r solen g�tt ner p� fredagskv�llen, vilket h�r var fallet. T�nda en eld r�knas som arbete och s�ledes all typ av elektricitet. De f�r heller inte fr�ga om hj�lp och det var d�rf�r de inte fr�gade r�tt ut om vi kunde sl� koden �t dem utan bara visa, Szabi gick ju r�tt i f�llan dock. Hur som helst s� sa det judiska paret inte emot Eszters f�rklaring utan bara att vi visste f�r mycket, sen bad de oss faktiskt att sl� in hela portkoden s� att de kunde f� g� hem och sova.

T�nk att leva med ena foten i ett modernt industrisamh�lle och samtidigt sl�pa efter med den andra, tyngd av ur�ldriga traditioner (det �r roligt att sl�nga sig med s�dana h�r termer). Klart att det �r m�nga som lever efter sin religion, men det �r l�tt att gl�mma bort dem som ut�t sett ser ut precis som du eller jag. Intressant och t�nkv�rt att s�nda en tanke till dem ibland. Hmm, inser nu att jag bara riktar min ber�ttelse till andra svensksvenskar. Kan vara f�r att jag g�r och k�nner mig s� svensk h�rnere nu. Man tenderar ju att urskilja olikheter framf�r likheter med andra nationaliteter. Urs�kta.

Mmm, det var nog det. F�r allt s�tta ig�ng med statistiken nu.

En kram�

Trevligt f�rresten att stavning/grammatikkontrollen varnar �Beakta ordformen ack. I vanlig text kan den k�nnas �lderdomlig eller fr�mmande.".

Emma Johansson
Publicerad 3 oktober 2004